Såhär blir det

Det var rätt länge sedan jag fick den här ritningen, men jag har inte haft tid att ägna mig åt bloggen på hur länge som helst. Nu har jag äntligen flyttat till Skarpnäck och kan fokusera på vad jag ska göra här. Och slutat skolan har jag också, så nu kan jag titulera mig som Trädgårdsmästare om jag vill.

Men iaf, det är såhär det kommer se ut i sommar i Indianparken. 19 odlingsbänkar fyllda med grönsaker. Jag har suttit och knåpat med sålistor och såscheman, så det är färdigt. Jag är lite besviken på stadsdelsförvatningen, för de har säger att det premiliära datumet när det ska vara färdigt att odlas i är i slutet av maj.. Och det är fruktansvärt sent. Så jag får skjuta fram min förkultiveringstid med tre veckor. För att växterna inte ska behöva stå och stampa.

Igår så bestämde vi att vi ska ha ett infö möte den 6 maj utanför tunnelbanan i Skarpnäck. Klockan fyra börjar det och jag kommer prata i mirkofon och berätta vad vi ska göra i sommar. Och så kommer det serveras soppa och lite musik. Stockholm city ska skriva en artikel om Indianparken och då kommer de lägga in vårat infomöte, så det är bra. Så kommer det förhoppningsvis komma lite folk.



Den här fina klätterspenaten fick jag en skolkompis när jag var på loppis i helgen. Jag undrar om det är någon som vet lite mer än mig om den här underbara växten. Det enda jag vet är att den heter Malahari (?) spenat, den är perenn men kanske inte överlever vintern och så klättar den förstås!

Förkultivering

Nu är vi igång!

Vintergrönska

Det är lite svårt att tänka att det snart är vår. Särskilt med denna iskyla och blixthalka utanför dörren. Men då är det tur att man kan tjuvstarta med lite olika sallader, såsom rucola eller någon annan god plocksallat. Och det är superenkelt. Allt man behöver är en förpackning av något slag tex som i mitt fall, en bregott förpackning. Gör små hål i botten och ställ locket under så funkar det precis som ett avrinningsfat. Fyll på med jord, gärna såjord eftersom de flesta frön inte klarar så näringsrik jord som plantjord, oftast så fräter jorden sönder fröna och så ruttnar dem.

Jag hittade ingen bra såjord, så jag köpte blomjord. Det är ungefär samma sak som plantjord. Det var antingen det eller att köpa Eldorados såjord. Och det kommer jag aldrig köpa. Anledningen till att jag kunde köpa blomjord är att jag har Vermiculite, som är ett sorts lerskiffer. Det håller fukt och värme jättebra, släpper igenom ljus och funkar som substitut för såjord vid sådd. Fyll förpackningen med jord, häll på ett lager med vermiculite, lägg därefter i fröna, låt de inte komma i kontakt med jorden. Och därefter vermiculite igen, beroende på hur ljusgroende fröna är. Ställ förpackningen i ett relativt ljust fönster, vattna inte för ofta. Och vips! Så har du en liten salladsodling i fönstret.

Indianparken

Det har varit mycket nu de senaste månaderna. Jag har prioriterat mitt examensarbete, som nu börjar lida mot sitt slut. Jag skriver om Stadsodling, och har valt att inrikta mig på en odlarförening i Skarpnäck. Jag har alltid gillat Skarpnäck, det händer bra grejer där. Två klasskompisar till mig, Olof och Robin, startade ett odlingsprojekt hösten 2009 med bas i Skarpnäck. Det är inspirerat av C.S.A Community Supported Agriculter, som menas med en specifik odlare har ett visst antal kunder att odla till och kan anpassa sin odling efter det utan att känna sig stressad över att sälja produkter på en ostadig marknad. Och odlaren med sina kunder kan ihop bestämma hur distributionen ska se ut utan mellanhänder av transportföretag och butikskedjor. Kooperativet kan också ta över det ekonomiska ansvar som odlaren annars har i form av införskaffande av mark, utrustning osv. Medlemmar i kooperativet kan t ex skjuta till kapital för att odlaren ska kunna utöka gården med ett visst antal hektar och på så sätt försäkra sig att det finns grönsaker även nästa säsong eller för att utöka verksamheten. Kooperativet tar även över riskerna vid dåliga skördar etc Kooperativet kan också bestämma själva hur maten ska odlas, lagras och förädlas. Och medlemmarna i kooperativet kan dessutom få en direkt relation till råvarorna då de vet var de odlats samt att de eventuellt även varit med i arbetet under själva odlingssäsongen.

Så är det lite i Folkodlarna. Förutom att man har valt att sudda ut gränsen mellan odlare och konsument. Här odlar vi gemensamt, och odlingen är öppen för alla. Medlemsavgiften är på 300 kronor per år, men man får gärna lägga mer. Och det finns en del som inte har råd att betala det ens, men de får såklart vara med ändå! Det finns sex kolonilotter på 600 kvm som det har odlas på sen våren 2010. På hemsidan kan ni läsa mer. http://www.folkodlarna.se/om

Stadsdelsförvaltningen skulle rusta upp Indianparken i Skarpnäck, och gick ut med ett öppet möte och frågade folk vad de skulle vilja ha i parken. Det var några från folkodlarna som tog tillfället i akt och ställde sig utanför tunnelbanan och samlade in underskrifter. Det kom in ett medborgarförslag med 37 underskrifter på att de ville har en Matpark i Indianparken. Stadsdelsförvaltningen tyckte att det lät som en grymt bra ide, och har nu startat ett samarbete med Folkodlarna om en skötselplan av Matparken. Tanken var att jag skulle vara lite i bakgrunden och typ studera lite hur de skulle göra. Men nu har jag blivit så delaktig att jag är ansvarig för odlingsplanen tillsammans med två andra.

Det är en yta på 200-300 kvm som är avsatt för Matparken. Vi får 19 st pallkragar med måtten 1,20 gånger 3 meter. Och det kommer vara två olika höjder, en på 20 ncm och en på 60 cm. Och en pergola i mitten som jag jättegärna vill ska översållas med Humle. Vi kommer få allt som man behöver till odlingen, redskap, jord, vattentillförsel, täckduk, tillgång till att ha en trädgårdskompost. All jord och gödsel står de för också. Det enda vi ska fixa själva är fröerna. Så det är det jag sitter med nu. Vi har valt att bara odla sådant som ger mycket skörd. För att vi vet inte hur många som kommer nyttja Matparken, så då känns det bättre att ha saker som ger ganska mycket. Än att ha något som bara ger en gröda. Och så har vi valt att inte ha så mycket som ska förkultiveras, för vi har inga stora ytor för det. Men det som vi har bestämt nu är:

Mangold
Portlak
Sallat
Gräslök
Timjan
Oregano
Koriander
Dill
Rädisa
Lök
Salladslök
Nyzeeländsk spenat
Squash
Tomat
Gurka
Sockerärt
Störböna
Blomsterböna
Brytböna
Morot
Rödbeta
Indiankrasse
Kryddtagetes
Libbsticka

Så det är vad jag håller på med nu!

Tyskland

Anledningen till att det har varit lite torfitigt på skrivarfronten är att jag åkte iväg till Tyskland i tio dar direkt efter att skolan börjat. Kanske det låter som ett dåligt prioriterat val, men jag kan lova att jag gjorde mer skillnad i Langendorf än att göra en budget i ett för varmt klassrum i en vecka.

Jag är med i ett stockholmsbaserat folkkök, som heter Automat. Vi lagar mat åt folket, kort och gott. Det är inte vinstdrivande och vi lagar mat för donationer i samband med politiska händelser, t ex vid demonstartioner, läger av olika slag, festivaler, manifestationer, ockupationer osv. Och så kan vi även laga mat vid andra tillfällen för att få ihop en kassa till ny utrustning eller liknande. Det är ett mobilt kök vi lagar mat på och så har vi cyklar som vi kan flytta delar av köket med. Vi har också en mindre odling tillsammans med andra odlingsintresserade, http://skarpnacksbloggen.se/folkodling/ där det har bidragits till många gig i sommar. Allt vi serverar är ekologiskt odlat också! Bla. så har vi lagat mat på Skankaloss 2009, COP15 i Köpenhamn, Shut It Down, Anarkistiska bokmässan, Queertopiafestivalen och punkkarnevalen - bara för att nämna några. Om du känner dig peppad att vara med så hör av dig till oss på automat(kanelbulle)riseup.net

Nu senast så åkte vi till den nordtyska provinsen Wendland för att där sätta upp vårat fabulösa kök på kyrkans mark och servera hungriga ockupanter det de mest av allt vill ha efter vattenkanoner, tårgas och polisvåld. Det var den uppmärksammade CASTOR - transporten (CAsk for Storage and Transport Of Radioactive material) som fick oss att sätta oss i en van och åka den 16 timmars långa resan ned. Här i Sverige är intresset väldigt svalt, men nere i Tyskland är antikärnkraftsrörelsen starkt på uppsving. Den manifestation som hölls på lördagen den 6:e November utanför staden Dannenberg, där de elva CASTOR-behållarna lastas om från tåg till lastbilar, drog över 50 000 människor. Det grävdes bort 150 meter makadam på tågspår, 3000 människor blockerade tillsammans med traktorer tågspår under ett helt dygn utanför Harlingen. Sammanlagt så nådde transporten inte slutförvaret förrens 92 timmar senare än planerat. Det är det längsta uppehållandet någonsin!







Vi var baserade i Langendorf, en by som transporten åker förbi påväg till slutförvaret utanför Gorleben. 2008 fick transporten åka en annan väg då 60 stycken traktorer på något mystiskt sätt lyckats trassla in sig i varandra och nästan alla hade fått motorstopp på transportvägen. Typiskt! Eftersom det var svårt för folk att ta sig till oss, polisen blockerade alla vägar in och ut ur byn plus skogsvägar, fick vi tas oss ut till folket. Det blev nattliga skogsvandringar till tågspår där folk inte reagerade förrens man stoppade en tallrik soppa under deras frusna nästippar, vägblockader, där enda chansen att komma förbi polisen var att ha en präst med sig, manifestationen, där vi lagade och tog med mat till ett annat folkkök som inte hade kapaciteten att leverera mat till 50 000 så alla folkkök bidrog med det de hade lagat och det räckte ändå inte riktigt.







Det var jävligt kul och intressant, men också väldigt läskigt. Sista dagen, när transporten åkte genom byn, stod det poliser utposterade vid varje hus. 7 helikoptrar surrade omkring. Det låg maktlöshet i luften. Vi stod vid staketet och stirrade tomt på polisen. På tvn körde de ett kort inslag från någon sammandrabbning mellan polisen och folket. Sedan blev det en absurd reklamsnutt om hur "säker" transporten är, den klarar ju faktiskt ett fall på 9 meter. Det är väl väldigt bra, va? Och utanför dundrade de 40 cm tjocka stålbehållarna förbi och gav oss alla säkert en dos av strålning. Det som gjorde mig mest arg var polisens reaktion. När de åkte förbi var det flera stycken som log och skrattade, som om allt bara var en tävling. Vem vinner egentligen på att åkrar blir förstörda, vattendrag förorenade, folk sjuka?

1 november

Första dagen i skolan så skulle vi få plantera två äppelträd. Det första man behöver tänka på är om det är ett solitärt träd eller ett sekundärt.

Ett solitär träd är ett träd som vill ha fria ytor för att kunna etablera sig, medans ett sekundärt träd behöver komma upp i skydd av andra träd. Man kan kalla solitär träd för pionärer också, och man ska veta att de lever inte lika länge som ett sekundärt.

Är det ett barrotat träd så ska man inte plantera det på hösten. trädet har ju gjort sitt så den kommer inte etablera sig ändå. Men på våren börjar rötterna bildas, fram i maj när det är 4-5 grader i jorden. Vill man ha en optimal plantering kan man ställa trädet i en kyl tills början av juni. Men det här gäller bara barrotade träd. Krukodlade träd kan man plantera när som helst.

Att välja träd.
Det kan kännas svårt det här med att välja ett bra fruktträd. Men det finns bra knep för att man ska lyckas. Trädet ska ha tre till fyra kraftiga grenar i 45 graders vinkel. Grenarna får inte sitta på samma ställe, det vill säga motsatt till varandra. Om grenen är för flack så kommer trädet sätta frukt redan första året och det vill man inte, grenen kan lät gå av och trädet behöver alla sin kraft till att etablera sig och växa sig större. De flesta träden idag som går att köpa i plantskolorna är ympade på en grundstam. En grundstam är en trädsort som är väldigt stabil och funkar till alla slags jordar i vårat land. Sedan har man ympat på en frukt/kultursort som kanske inte är lika härdig men med grundstammen så funkar det ändå. Man kan se ympstället, det brukar vara ganska nära rothalsen, kanske 10 cm ovanför. De här träden brukar heta A2 eller B9.

B9 är ett träd som lever i 20-30 år
A2 ungefär 50 år
Och de träd som är tagna från frö brukar stå i hundra år. Och bokstaven betyder vilken plantskola trädet kommer ifrån. Tex Alnarp2.

Själva planteringen.
Man behöver en spade, en grep, en skottkärra, och en presenning att lägga jorden på.
Bredden på gropen ska vara 4 gånger roten och höjden 2 gånger roten. Ju djupare man gräver, desto mer organiskt material behöver man. Men man ska inte bara fylla gropen med organiskt material, för när trädet etablerar sig så kommer den bara stanna där den har näring och sedan sjunker trädet ned. Och det är inte bra, trädet kommer antagligen stå i vatten till hösten och så småningom dö. Därför är det bra att blanda ut den befintliga jorden 50/50 med plantjord. Om man har en lerjord så blir det:

30 % lera
30 % sand/makadam
40 % planteringsjord

Man kan också fylla gropen med stenar eller tegelkross, för att få trädet mer upphöjt. Ungefär 10 cm ovanför mark ska trädet planetras. Och rotshalsen måste vara ovanför jord, annars finns det risk för sjukdomar och skadeangrepp. Det är väldigt viktigt att man grepar i sidorna och i botten av gropen innan man börjar hälla i jorden igen. Annars skapar man bara en pool. Alla små lufthål har ju blivit avkapade och avstängda av spaden.





Innan planteringen är klar ska trädet ha ett stöd, inte efter, det är svårt att få ned stödet i jorden. Ju större stöd, desto mer stolpar. Det kan vara bra att veta vilket håll vinden blåser åt så kan man sätta stoplen där. Är det väldigt skyddat räcker det med en stolpe. Och stolpen ska sitta relativt långt upp. Trädet behöver lite fritt utrymme att kunna bli stark i rötterna, det blir det inte om den står helt stilla hela tiden. Men max 1 meter. Och det ska vara breda band, är det för smala så kommer de tränga in i barken och stryper trädet. Man kan ta bort stödet efter tre fyra år, då har trädet blivit stabilt.





Vattning.
Den första vattningen blir ungefär 4 till 5 kannor vatten, sedan får man vattna ganska regelbundet under året. Man kan också inte vattna, men då kommer trädet få det tufft de två första åren. Det kommer inte hända så mycket men det blir också starkare eftersom det lär sig att klara sig utan vatten under perioder. Allt beror ju på hur snabbt man vill ha sitt träd.

Slutstäd

Jag har varit på äventyr så det här skriveriet har hamnat lite väl långt ned i lådan.. Men nu är jag tillbaka. Jag bor tyvärr inte längre på koster för min praktik tog slut i Oktober. Nu är jag tillbaka på min skola och det känns bra. Har börjat sakna koster lite då och då. Men det försvinner ju inte, eller hur? Jag har planterat lite träd här på skolan, som jag tänkte berätta om nästa gång. Men det sista jag gjorde innan jag åkte från koster var att ta upp potatisen från däcken. På fem potatisar fick vi 10,2 kg. Det är väl rätt bra? Jag är ju ingen rutinerad potatisodlare så jag har ingen bra koll, men det låter mycket för mig i alla fall.




Slutsatsen av potatisodlandet i däck är att det är nog bättre att odla i plastsäckar och ha det lite ljusare och vattna oftare. Annars gick det ju hyffsat. Nästa inlägg kommer förhoppningsvis skrivas inom än mycket snar framtid. jag lovar!