Helena har satt mig på att plantera upp alla våra krukor och urnor. Jag har känt mig lite skräckslagen inför tanken. Men jag har börjat och prövar mig fram nu. Det bästa är ju att jag kommer få se dem växa hela sommaren. Så då kan jag se vad jag gjorde för fel, eller om det ser bra ut och osv osv.
I Torsdags kväll kom det efterlängtade regnet.
Det forsade ned non stop hela freadgen och lördagen. Och det är behövligt. Här tas varje vattendroppe tillvara på.
Mellan varje växthustak går det ned en ränna, där vattnet rinner ned och fortsätter till ett hål. Sedan rinner det ned i en vattenbehållare. Med det vattnet vattnas det i Trean. När behållaren är fylld, fyller vi på tunnorna. Vattnet i tunnorna går till gurkorna i Ettan och basilikan som står ovanför sommarblommorna i Trean. Om det är riktigt torrt får vi fylla på tunnorna med Dammvattnet. Det vattnet används utanför växthusen. I bänkarna och med vattenspridare.
De senaste dagarna har färskvattnet tagit slut. Det känns så konstigt. Men på en ö är det självklart att det blir vattenbrist. Och särskillt här där det är egen brunn. När vattnet slutar komma i resturangen får vi pumpa över vatten till brunnen från huset. Stefan och Helena har köpt en vattentank som de ska fylla på någonstans på ön i sommar. Tänk i Juli med alla turister som inte kommer fatta att vattnet är slut. Vatten ska ju alltid finnas! Eller?
Haha. I förra veckan kom det en man som sa att han ville köpa tomater, gurka och kanske lite rödbetor? Som att det skulle vara tillgängligt nu liksom? Bara för att man har en trädgård så ska allt finnas hela tiden. Visst är det väl så? Allt ska vara tillgängligt. Men det är svårt också, jag vet. Som tomater tex. Det finns ju någon studie som visar att tomat är en av de grönsaker som vi äter mest av dagligen. Då är det ju jäkligt svårt att vänja sig av och bara få äta det under typ tre månader per år. Men jag känner ibland att jag skulle kunna vänta på den där hemodlade tomaten. Den är så sjukt mycket godare än de ekologiska man köper i affären. Som alltid är från spanien. Jag brukar alltid ångra mig så fort jag har köpt dem, sedan när jag kommer hem äter jag en och så ligger resten och ruttnar. Inget är samma sak som hemodlade tomater.. Men så är man så van också att köpa tomater när man är i affären. Det slinker alltid ned. Måste sluta köpa vanesaker.
Däckodlandet går framåt vill jag påstå. I lördags eller fredags fick vi fler däck och då var det bara att fylla på med jord. Men man täcker inte över hela plantan. Lite måste sticka upp så att den få kraft att växa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar