Jag är med i ett stockholmsbaserat folkkök, som heter Automat. Vi lagar mat åt folket, kort och gott. Det är inte vinstdrivande och vi lagar mat för donationer i samband med politiska händelser, t ex vid demonstartioner, läger av olika slag, festivaler, manifestationer, ockupationer osv. Och så kan vi även laga mat vid andra tillfällen för att få ihop en kassa till ny utrustning eller liknande. Det är ett mobilt kök vi lagar mat på och så har vi cyklar som vi kan flytta delar av köket med. Vi har också en mindre odling tillsammans med andra odlingsintresserade, http://skarpnacksbloggen.se/folkodling/ där det har bidragits till många gig i sommar. Allt vi serverar är ekologiskt odlat också! Bla. så har vi lagat mat på Skankaloss 2009, COP15 i Köpenhamn, Shut It Down, Anarkistiska bokmässan, Queertopiafestivalen och punkkarnevalen - bara för att nämna några. Om du känner dig peppad att vara med så hör av dig till oss på automat(kanelbulle)riseup.net
Nu senast så åkte vi till den nordtyska provinsen Wendland för att där sätta upp vårat fabulösa kök på kyrkans mark och servera hungriga ockupanter det de mest av allt vill ha efter vattenkanoner, tårgas och polisvåld. Det var den uppmärksammade CASTOR - transporten (CAsk for Storage and Transport Of Radioactive material) som fick oss att sätta oss i en van och åka den 16 timmars långa resan ned. Här i Sverige är intresset väldigt svalt, men nere i Tyskland är antikärnkraftsrörelsen starkt på uppsving. Den manifestation som hölls på lördagen den 6:e November utanför staden Dannenberg, där de elva CASTOR-behållarna lastas om från tåg till lastbilar, drog över 50 000 människor. Det grävdes bort 150 meter makadam på tågspår, 3000 människor blockerade tillsammans med traktorer tågspår under ett helt dygn utanför Harlingen. Sammanlagt så nådde transporten inte slutförvaret förrens 92 timmar senare än planerat. Det är det längsta uppehållandet någonsin!
Vi var baserade i Langendorf, en by som transporten åker förbi påväg till slutförvaret utanför Gorleben. 2008 fick transporten åka en annan väg då 60 stycken traktorer på något mystiskt sätt lyckats trassla in sig i varandra och nästan alla hade fått motorstopp på transportvägen. Typiskt! Eftersom det var svårt för folk att ta sig till oss, polisen blockerade alla vägar in och ut ur byn plus skogsvägar, fick vi tas oss ut till folket. Det blev nattliga skogsvandringar till tågspår där folk inte reagerade förrens man stoppade en tallrik soppa under deras frusna nästippar, vägblockader, där enda chansen att komma förbi polisen var att ha en präst med sig, manifestationen, där vi lagade och tog med mat till ett annat folkkök som inte hade kapaciteten att leverera mat till 50 000 så alla folkkök bidrog med det de hade lagat och det räckte ändå inte riktigt.
Det var jävligt kul och intressant, men också väldigt läskigt. Sista dagen, när transporten åkte genom byn, stod det poliser utposterade vid varje hus. 7 helikoptrar surrade omkring. Det låg maktlöshet i luften. Vi stod vid staketet och stirrade tomt på polisen. På tvn körde de ett kort inslag från någon sammandrabbning mellan polisen och folket. Sedan blev det en absurd reklamsnutt om hur "säker" transporten är, den klarar ju faktiskt ett fall på 9 meter. Det är väl väldigt bra, va? Och utanför dundrade de 40 cm tjocka stålbehållarna förbi och gav oss alla säkert en dos av strålning. Det som gjorde mig mest arg var polisens reaktion. När de åkte förbi var det flera stycken som log och skrattade, som om allt bara var en tävling. Vem vinner egentligen på att åkrar blir förstörda, vattendrag förorenade, folk sjuka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar